I detta nummer: Fortsatt Gambaliv under fortsatt Coronatider

Gambabladet – medlemsblad för alla i VdGF

Hej Kära VdGF medlemmar!

Innehåll i detta Gambablad: (tryck på de färgade rubrikerna för att komma direkt till aktuellt kapitel)

Årsmötet och fortsatt gambaliv

Årsmötet hölls i maj enligt planerna, och kunde ske trots Corona eftersom mötet hölls online. Tack till alla som deltog — det blev en munter samling! Dock blev det inte så mycket gruppspel i anslutning till mötet, utom de som spelade gjorde det nog själva hemma hos sig. Men vi har nog alla sett en rikedom av olika sätt att hålla musiken levande och därmed själen i form trots allt. Från musiker som spelar för grannar ifrån sina balkonger till videon där tusentals deltagare bidrar med sina musikklipp, och vidare till konserter av högsta klass som bjuds ut gratis online. Vi ser mycket uppfinningsrikedom och generositet, med målet att samla många runt olika konstnärliga upplevelser, och hjälpas åt genom pandemitiden med människans ädlaste gåvor.

Bland de många små och stora förluster kan nämnas den inställda konserten The Hills! med Samuel Runsteen & Andreas Edlund, planerad till 3 november i Göteborg men inställd pga de senaste coronarestriktionerna. Hoppas konserten blir en av många som kan återuppstå längre fram. Låt oss fortsätta med allt som ändå kan göras, och dela med oss! Några medlemmar tar online lektioner med Peter Wendland, som vi har skrivit om tidigare. Andra utnyttjar t ex Fretworks online tutorials, eller Sam Stadlens utbud av Music Minus One, som kan vara till stor hjälp redan från nybörjarstadiet och uppåt. En del av oss har lyckan att kunna musicera hemma inom familjen, och ordföranden och kassören, med lite dristighet pga våra antikroppar, har även kunnat bjuda in en och annan medlem till distanserat samspel hemma hos oss.

Stort tack till alla som bidragit till detta Gambablad! Ber om ursäkt till alla läsare för att den blev ganska lång (har tydligen samlat på mig stoff lite för länge!) men ni behöver inte läsa allt på en gång, och kanske ändå har ni lite mer lästid under coronatider än annars?

Ordförande Jeanette Clayton

Nytt gambaliv i Helsingborg

I våras mitt under brinnande pandemi gick vårt flyttlass från Linköping till Helsingborg. Det är våra närmaste i Skåne och framförallt ett nytt barnbarn som har lockat mig och Staffan (ej gambist dock ändå känd för många av er) söderut. Det var med sorg i hjärtat som jag lämnade den mångåriga consortverksamheten som framlidne Åke Lodén en gång i tiden byggde upp i Linköping men ändå med tillförsikt om att Linköpings gambaconsort fortsätter att träffas och frodas. Det var inte enbart gambaconsorten som Staffan och jag lämnade bakom oss utan även vår barockgrupp (Baroccoli) och renässansgruppen Ljunga pipare där gambor hade blivit ett stående inslag.

Väl i Helsingborg har bland annat gambaföreningens matrikel varit ett bra verktyg för att komma i kontakt med likasinnade och gambasamspel har det blivit, både consort och barock. Just nu är det en liten consortgrupp som träffs varannan vecka hemma hos oss. Vi ser gärna att det blir musik i fler konstellationer med gamba. Hör gärna av dig om du befinner dig i närheten och är intresserad av samspel! Vi bor ganska centralt i Helsingborg endast 10 minuters promenad från stationen. Jag nås enklast per mejl rudner.mary@gmail.com.

Maria Rudner

Från redaktören: Lycka till i nystarten Mary och Staffan! Vi ser fram emot att se hur Helsingborgs nya gambanav växer!

Tillbaka till toppen

Tog mod till mig! 

Anders Jangö – Ny gambist med verkstad hemma

Jag har spelat folkmusik på fiol i många år, men dels så närde jag en längtan att spela äldre musik, dels så tyckte jag att det var ergonomiskt vansinnigt att sitta sned i kroppen på det viset. Kanske avgörande var detta ständiga skavande på E-strängen alldeles intill höger öra.

Så gamban hade funnits med i tankevärlden ett tag och i samband med att vi sjöng i kyrkokören så dök “Gambamannen” Markus upp. Med en sjusträngad. Och sedan var det ju liksom kört.

Jag fick kontakt med VdGF och besökte spelhelgen i Stockholm och fick en lektion av Daniel och insåg att Christophers stora bas och mina höftleder var en omöjlig kombination.

Två veckor senare hade jag åkt till Göteborg och köpt Daniels Charlie Ogle-diskant och jag fabricerade en liten fusklapp att tejpa på notstället för att hitta rätt sträng/finger. Det hör nämligen till saken att jag visserligen spelat ganska mycket orkester, men då fagott, men aldrig någonsin spelat fiol med ett notställ framför mig.

Så den nödvändiga inlärningskurvan kändes ganska brant, men jag har aldrig stött på maken till vilja att hjälpa en nybörjare på traven. Jag besökte föreningens lördagsensemble några gånger och ibland hittade jag väl mest första och sista tonen.

Sedan kom Coronan och det blev till att bita ihop och öva med diverse videotutorials och en smula “Music minus One”, fast för min del oftast hellre “Music with One”!

Detta är dock en annan historia.

Finstämmare

Alla fioler verkar vara försedda med finstämmare, spelar man med stålsträngar så krävs det ju mikrometerprecision för att stämma. Jag gick ganska snart över till syntetsträngar som ju är betydligt mer elastiska. Kombinationen att använda finstämmare och syntetsträngar tycker jag inte alls är lyckad, rörelsen i strängen kommer ju liksom på fel sida om stallet och det är mest en tidsfråga innan stallet blir snett och vint.

Jag läste på om de som talade sig varma för stämskruvar med inbyggd planetväxel, men jag kom aldrig till skott. Folkmusiker spelar nämligen på lösa strängar och stämmer mycket och ofta. Kanske inte lika patologiskt som gambister, men ofta nog.

Gambister stämmer

Med sensträngar (fast det är ju ett tokigt namn, varför heter det inte tarmsträngar?) insåg jag att stämmandet hamnade i en helt ny division, det räckte med en kort kaffepaus och plötsligt hade halva gamban åkt iväg en halvton.

Ingen fara, sänk litet – LITET! – och så knirk! så är det för lågt igen. OK, upp litet, och så knirk igen – diss! Tanken på vad jag tidigare läst om de fina stämskruvarna kom rätt snabbt.

Jag har av naturen (och ganska mycket av farfar, tror jag) blivit försedd med en ingenjörshjärna, jag tankade hem Wittners datablad och tog fram ett skjutmått och började mäta så noggrannt jag kunde. Det visade sig att Charlie Ogle nog använt standardstämskruvar för viola och såvitt jag kunde bedöma skulle de passa perfekt, och jag beställde hem 2 satser från Thomann.de med fyra i varje och bestämde mig för att byta ”senare”.

Detta senare visade sig uppstå efter ett par veckor då gamban plötsligt var femsträngad! Jag hade sett att d-strängen var “fransad” och att ett haveri var nära förestående.

Montering

I princip så inskränkte sig min verktygsanvändning till att kapa stämskruvarna i inneränden och det blev som jag trodde att jag inte behövde brotscha upp hålen i gamban. Det är ju bara en liten del av stämskruven som vrider sig (se bild) och det är därför viktigt att den delen kommer på rätt ställe. Känner man inte för att sätta verktyg i det dyrbara träet så är det sannolikt klokt att uppsöka en fiolbyggare.

Originalstämskruven till vänster och Wittners altfiolskruv till höger. Denna finns i ett par olika varianter och det är alltså bara den litet smalare “midjan” som vrider sig. Skruven finns också att få med “träfärgat” vred, något jag inte visste, det hade varit snyggare.

Skruven kan kapas i inneränden, men en liten bit utanför midjan (4 mm står angivet i databladet) får man inte såga.

Stämlådan tycker jag ser helt normal ut, men det är viktigt att stämskruven sitter rätt så att strängen inte kan “klättra” upp på den del av skruven som inte snurrar

Men jag hade en välstämd sexsträngad gamba en dryg timme senare. En fördel med det är naturligtvis att det går lika fort att byta tillbaka till originalskruvarna om någon gambapolis hotar med inspektion.

Värt besväret?

Svaret är kort, javisst. Ett varv där strängen lindas upp motsvaras av 8,5 varv på “vingen”. Den blir naturligtvis lika ostämd om man slinker iväg och kokar kaffe eller, värre, öppnar fönstret och vädrar, men det är väldigt mycket lättare att korrigera, och eftersom stämskruvens utväxling både löper lätt och låser strängen så råkar man inte ut för överraskningar.

Man kan naturligtvis hävda att förmågan att stämma är något man måste lära sig och att detta är en omistlig del av gambaspelandet. Den invändningen köper jag utan vidare, men jag är helt nöjd med min modifiering och jag tycker det ger mer tid att spela.

Anders Jangö

Tillägg från redaktören: Din entusiasm är inspirerande Anders! En och annan av oss anar att du kanske har ett nytt spännande gambaprojekt att berätta om snart! Och vem vet, kanske även de där ”tarmarna” kan bli ytterligare ett projekt …?

Tillbaka till toppen

Hannas speldagar — framtiden lockar

Mångas coronasorg blev ännu lite tyngre när vi fick Hanna Thiels nödvändiga besked att ställa in spelhelgen i augusti. (Klicka gärna på länken för en fin YouTube inspelning-oppnas i ny flik). Förhoppningen om att kunna återgå till planerna kanske redan i vår gör framtiden ljusare!

Speldagar i januari — ta i (gamba)trä!

Suget efter spel var uppenbart när vi gick ut med att vi försöker ordna speldagar i januari 2021. Många hörde av sig snabbt — vilken glädje! Vi tackar för allt visat intresse, och hör av oss så snart vi vågar ta något besked. Kan det inte bli som annonserat 7-8 januari i Göteborg och 9-10 januari i Stockholm, med Peter Wendland som ledare, så får vi planera vidare för att kunna genomföra detta lite längre fram, kanske när covid-vaccinering kommit igång.

Det var snart efter vår annonsering om speldagarna som coronasmittan nödvändigade nya restriktioner, men vi planerar vidare ifall det kan gå hem. Hoppas alla eventuella deltagare har överseende med att vi kanske tvingas ändra på en del detaljer på kort varsel. Vi har ännu inte gått ut med definitiv anmälan, utom det måste nog ske en ganska kort tid före själva dagarna, pga den förändringsbenägna situationen. Hör av dig till ordforande(snabelA)vdgf.se om du ännu inte anmält intresse för att delta men gärna vill.

Online tidigmusik ”retreat”

Ordföranden och kassören vill kort berätta om en tidigmusik ”retreat”-dag som vi skrev upp oss på i september. Den arrangerades med mycket möda av några lärare i England som vi känner. De är vana vid att erbjuda många olika kurser i England, ofta med internat på något vackert ställe i upp till en vecka åt gången. Flera av deras anhängare var mycket glada och tacksamma för deras försök att ha något att erbjuda online.

Ordförande Jeanette valde först ett teoripass om retoriken inom den tidiga musiken. Samtidigt var kassören Christopher med om sitt första av tre olika gambapass. Sedan kom två gambapass som vi var med om tillsammans, följt av vårt sista pass, där vi sjöng en ”lute song” tillsammans.

Vårt omdöme? Vi är glada att vi gjorde detta, dels för att dessa lärare fick möjlighet att testa ett nytt coronasätt att arbeta, och dels för att vi fick en hel del nya (för oss) noter att träna på, vilket fick igång oss ganska effektivt ett tag! Dock blev det så, att gambapassen var de minst lyckade. Vi tror att gambaundervisning online måst nog hålla sig till privatlektionsformat, som Peter Wendland gör, och inte ha flera deltagare online samtidigt. Föreläsningspasset fungerade, och innehållet var intressant om inte helt obekant. Bäst av allt var passet med ”lute song”. Läraren är av oss (och många andra) mycket älskad som sånglärare, och hon kan nästan inte misslyckas, bara hon är sig själv och gör det hon alltid gör, vilket hon verkligen kunde göra även online! Bredvid sig hade hon en lutenist som vi också uppskattar stort som musiker och lärare. Vi sjöng Dowlands ”Time stands still” till förinspelad lutackompanjemang, Jeanette som sopran och Christopher som bas. Två andra elever var med i gruppen, och formatet var lite som ”masterclass”. Deltagarna hade var sin omgång av att först sjunga igenom sin förberedda sång, varpå framförandet blev uppstyckad av lärarna, som coachade och gav tips. Med detta fantastiskt bra lärarpar kunde man njuta av hela passet, både den aktiva och den passiva delen.

Moralen? En bra lärare är alltid en bra lärare oavsett situationen. Får du chans att bli undervisad av en sådan, även om bara online, ta den! Annars lever vi på hoppet att coronatiderna tar slut snabbare än nya och bättre teknik utvecklas för att kunna hålla bra kurser i levande musik online.

Vill någon veta mer får ni gärna höra av er till oss: ordforande(snabelA)vdgf.se + kassor(snabelA)vdgf.se

”Play” konserttips, och ett mystiskt instrument!

Vi tackar medlemmen Monika för en fin online-konserttips! Så här skrev hon: ”För gamba bladet kan du tipsa om Monteverdis Mariavesper ligger ute på Stockholm Konserthusets streaming sida  (klicka på den färgade länken – öppnas i ny flik). Så vansinnigt ljuvligt! Jag lyssnar för tredje gången!”

Instämmer – superfint! Men, kära VdGF-medlemmar, kan ni upplysa oss om detta instrument som fanns med i ”Wallström Baroque Ensemble” i inspelningen? Instrumentet syns mycket sällan under själva inspelningen/framförandet, och verkar spelas ytterst lite, men vad är det för något? Kanske någon känner igen instrumentalisten också?

Tillbaka till toppen

Philippe Pierlot konsert i Göteborg

Lyckliga de som var på rätt plats i Göteborg söndagen den 13 september! Efter att ha spelat på Stockholm Early Music Festival kvällen innan (mer om detta nedan) tog sig denna gambagigant till Göteborg för att ge en gratis solokonsert!

Den lilla Facebook-recensionen som Daniel skrev efteråt på inspirerad engelska säger allt. Tack Daniel även för den lilla smygbilden från konserten, som visar programmet.

Lyckliga de som var på rätt plats i Göteborg söndagen den 13 september! Efter att ha spelat på Stockholm Early Music Festival kvällen innan (mer om detta nedan) tog sig denna gambagigant till Göteborg för att ge en gratis solokonsert!

”Just been to the most amazing gamba concert. Philippe Pierlot success- fully defended his position as one of my top two favorite gamba players.

That man is blessed with being able to convey the utmost expression of beauty, esprit, joy, sadness, sorrow and every- thing in between. Wow!!!”

Stockholm Early Music Festival (deras hemsida, öppnas i ny flik) gjorde en djärv satsning! Efter att ha behövt ställa in festivalen som planerades till tidig juni så planerades om för en helt ny festival istället 8-13 september. 

Under en tid då konsert och operaföreställningar världen över fick ersättas av enbart inspelade föreställningar som släpptes online, och då musiker hade föga möjligheter att ta sig till andra länder och spela pga självisoleringsreglerna i många länder, då gick SEMF vidare med sin internationella satsning!

Publiken platsades ordentligt åtskilda i tyska och finska kyrkorna i Gamla Stan. Naturligtvis var platsantalet och därmed biljettintäkterna mycket begränsade, men man hade lyckats få sponsring av bl a olika ambassader, och kanske av en del andra kulturpeng som inte hade kunnat delas ut under coronakrisen. Dessutom gjordes videoinspelningar av de flesta konserter, som kunde sedan ses streamat eller när som helst under de 30 följande dagarna, för vem som helst i världen som ville betala en överkomlig slant. Det kostade enbart 5€ för en online konsert, och 30€ för samtliga. 

Ordförande och kassör lyckades få biljetter till tre konserter på plats, och vi köpte hela serien med streamade konserter. Det blev en märklig upplevelse. Vi fick höra och se topp världsmusiker som verkade helt omtumlade! De hade inte spelat för publik eller rest till annat land på flera månader, och det märktes verkligen hur tacksamma de var för denna möjlighet att spela inför även en gles publik. De verkade slagna av häpnad. Flera av de var lite stirriga i blicken, som om de hamnat på en annan planet! Det var ibland någonting lite stapplande i början, som en dansare som ska dansa för första gång inför publik efter att ha brutit ett ben. Men snart kom de alla in i gängorna, och SÅ priviligierade vi kände oss, som kunde vara med i publiken! 

Ordföranden Jeanette & Kassören Christopher

Hemsidan och Facebooksidan

Förutom Gambabladet och möjligheten att mejla varandra så har vi våran hemsida www.vdgf.se som kommunikationskanal oss emellan, och även delvis med vidare världen. Du kanske kan ta lite mer tid än vanligt under coronatiden, att titta igenom hemsidan. Vi vill gärna veta vad som saknas där för medlemmarna, och vad som kan göras annorlunda. Vi äger hemsidan tillsammans, och ser gärna att ni hjälper oss i styrelsen och speciellt vår hårt arbetande webbmaster Robert med att göra den så relevant som möjligt. 

VdGF.se finns även på Facebook. På senaste styrelsemötet diskuterade vi uppdelningen av information mellan hemsidan och Facebook. Medvetna om att inte alla har Facebook så ville vi inte ha den mest nödvändiga informationen där, men det känns som en bra yta för att annonsera olika evenemang, och för relaterad kommunikation oss emellan. Vår styrelsemedlem Daniel är den som har tagit sig an Facebooksidan. Daniel och webbmaster Robert kommer snart att ha möte för att kolla av lämplig kontakt mellan dessa våra två ytor.

Ny gambabyggare på gång?

 Föreningen kontaktades nyligen av luthier Diogo Chavarria Amaro. Diogo har sin instrumentbyggarverksamhet i Söderbärke i södra Dalarna, där han välkomnar besök av oss. Han har ännu inte byggd någon gamba, men vill snart studera en gamba för att göra ett första försök. Hör gärna av er om ni besöker hans verkstad, så vi alla får veta mer. 

Böcker recenseras

Nu under coronatiderna där det har blivit så mycket svårare att spela med andra utanför hushållet, passade vi på att köpa ”Easy Duets for Tenor and Bass viols” och ”Intermediate Duets for Tenor and Bass Viols” från Saraband Music i Australien.  Vi hade redan för några år sedan köpt ”Duets for Treble and Tenor Viols” från samma källa.  Alla tre följer samma mönster.  Var och en innehåller ett tjugotal stycken i olika (och mest stigande) svårighetsgrad.  Inte alla stycken är skrivna för gambor från början, och i vissa fall är de heller inte helt idiomatiska för gambor, men med väldigt få undantag är de trevliga och lärorika att spela.  Många av tenorstämmorna är även spelbara på bas, och därmed bjuder på flera kombinationer av instrument.

Från Saraband Music köpte vi även boken ”The Art of Playing the Viol” av Miriam Morris.  Det hade vi kanske haft ännu mer glädje av om vi hade varit totala nybörjare, men det finns viktiga punkter även för mer avancerade användare.  Där boken använder fotokort för att visa t ex hur man håller i gamban, eller spelar en viss ackord, brukar det finnas en bild på en lång person med stora händer och en på en kortare person (oftast själva författaren) med mindre händer.  Det tycker vi är bra och hjälpsamt.

Kassören Christopher

CD-projekt recenseras

 Till sist från ordförande/kassörhushållet vill vi berätta om ett projekt som vi sponsrade för några år sedan, och som nu har burit frukt. William Hunt sökte medel genom crowd-sourcing, för att kunna spela in Orlando Gibbons samtliga ”consort anthems”. Första albumet, In Chains of Gold: The English Pre-Restoration Verse Anthem, Vol. 1 släpptes i november 2017. Kombinationen Fretwork, His Majesty’s Sagbutts and Cornetts, Magdalena Consort och Peter Harvey visade sig kunna bjuda på en bred variation av rika och fylliga klanger, som förde med oss till tidiga 1600-talets England på ett mycket behagligt sätt. Här kan man uppleva ett kort avsnitt, från 2017 när albumet släpptes. 

I 2018 gick Bill Hunt ut med denna lilla YouTube för att förklara hur de ville fortsätta med projektet. De lyckades få ihop de medel som behövdes, och kunde den 26:e juni i år släppa In Chains of Gold, volume 2. Genom länken hittar man vidare förklaring, samt sju korta videoklipp från olika delar av inspelningsarbetet. 

CD-skivorna alt nedladdningarna är lätta att hitta för att köpa online och är inte så dyra. Vi kan varmt rekommendera dem till allas hemsamlingar av inspelad tidig musik. 

Med bästa novemberhälsningar från styrelsen genom ordförande Jeanette

Tillbaka till toppen